Hc Spättan

Civilförsvarets ledningscentral

Det kalla kriget är isande kallt och kallare bli det den 28 oktober 1981 när U-137 går på grund vid Torhamnaskär i Gåsefjärden, cirka en mil sydost om Karlskrona. Kvällen innan bedrev svenska marinen tester med en ny ubåtsjakttorped utanför Karlskrona skärgård. Ubåten Neptun och två helikoptrar ur 13:e helikopterdivisionen deltog.

 

Fiskarna Ingvar Svensson och Bertil Sturkman begav sig ut för att vittja nät på morgonen den 28 oktober, de upptäcker att vattenytan var täckt av en tunn oljefilm. Sturkman kör tillbaka Svensson till Sturkö och beger sig själv ut för att dra upp några krokar och det är då Sturkman gör upptäckten, halvvägs uppkörd på grundet vid Torumskär stod en ubåt. Han skyndar sig hem, ringer Svensson som i sin tur ringer till Örlogsbasen i Karlskrona som inte tog hans samtal på allvar. Först två timmar senare fanns personal från marinen på plats.

 

Med örlogsbasen österut och flygflottiljen norrut ligger den lilla staden inklämd och det insågs tidigt att de båda platserna var tacksamma bombmål för en fiende i öst. Därför behövdes en skyddad plats även för civilpersonal som i händelse av exempelvis krig skulle upprätthålla lag och ordning.

 

Hc Spättan är byggd med sitt inslag i västlig riktning, detta för att undvika att en tryckvåg från en atombombssprängning i exempelvis Karlskrona som kunde slå ut anläggningen. Uppförandet av anläggningen påbörjades 1963 och stod klart under 1965. Till anläggningen byggdes ingen nödutgång, vilket kom att försvåra för anläggningen längre fram i tiden.

 

Innanför den enkla trädörren döljer sig en c:a 60 meter lång och sluttande tunnel innan stötvågsdörrarna. Mittemot ingången till anläggningen finns ännu en stötvågsdörr, här innanför finns reservkraftaggregaten som skulle förse anläggningen med ström ifall ordinarie nät slogs ut. En 9 kubikmeter stor dieseltank skulle förse reservkraftaggregaten med bränsle för att kunna serva anläggningen i c:a 2 veckor helt isolerade från omvärlden. I fredstid fungerade reservkraftaggregaten som reservkraft åt brandstationen som ligger intill berget.

 

Inne i anläggningen fanns allt som behövdes för att personalen skulle kunna leva instängda under en längre tid: uppdelade sovsalar för både män och kvinnor, ordersal, toaletter med duschar och matsal som kunde utspisa den arbetande personalen om c:a 60 personer. Anläggningen är byggd i två plan och är 500 kvadratmeter stor till ytan med eget elsystem, färskvattenbrunn och avlopp för att personalen skulle klara en tvåveckorsperiod instängda och helt isolerade från omvärlden.

 

Hc Spättan har en gång under sin aktiva tid varit i skarpt läge och det var under den ovannämnda ubåtsincidenten i Gåsefjärden 1981, men hur länge och hur mycket personal det involverade förtäljer dock inte historien. Under årens lopp har övningar genomförts i anläggningen fram till 1999 då Spättan inte längre fyllde någon funktion för civilförsvaret. Att anläggningen saknar nödutgång gör att det enbart får vistas 10 personer därinne och att bygga en nödutgång skulle kosta väldigt mycket pengar, vilket gör att anläggningen är svår att hyra ut eller finna någon funktion för. Kommun har flera gånger under 1990-talet presenterat förslag för alternativa användningsområden och i början av 2000-talet sattes driften på sparlåga för att minska kostnaden.

 

Vad som kommer hända med anläggningen i framtiden är oklart, vi på Fortifikation-Väst hoppas Spättan att får ett nytt användningsområde och undgår plombering eftersom det är ett stycke svensk försvarshistoria från det kalla kriget.

 

SVT gör ett reportage från Gåsefjärden där kust- och falskärmsjägare övar på öarna runtom U137, en styrkedemostration av svenska försvaret.

 


Denna artikeln skrevs av Peter Larsson.

Leave a comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.