HC Trasten

Civilförsvarets ledningscentral

Vi befinner oss några kilometer utanför Örlogsstaden Karlskrona, från vägen skymtas ett avlägset berg där träd och buskar döljer en hemlighet. En mindre grusväg slingrar sig över berget till en vändplats där det rejäla inslaget till civilförsvarets huvudcentral Trasten uppenbarar sig i bergväggen.

 

1. Ubåtsincidenten

Den 27 oktober 1981 går den Sovjetiska ubåten U137 på grund vid Torhamnaskär i Gåsefjärden, mellan två minlinjer och långt in på ett militärt skyddsområde. Morgonen därpå lämnar de två fiskarna Bertil Sturkman och Ingvar Svensson ön Sturkö, varpå de upptäcker en tunn oljefilm på vattenytan. Efter att ha vittjat sina nät körde Sturkman tillbaka Svensson till Sturkö innan han återigen begav sig ut med båten, och det var då han gjorde upptäckten. Halvvägs upp på ett grund stod en ubåt! Sturkman vände återigen hem till Sturkö och ringde Svensson som omedelbart tog kontakt med regementet i Karlskrona som till en början inte tog honom på allvar.

 

Två timmar senare anländer personal från Örlogsbasen i Karlskrona med Karl Andersson i spetsen för att undersöka om uppgiften stämde. Genom sina kikare noterar de ubåten på grundet med en Sovjetisk örlogsflagga svajande i tornet. Karl Andersson tar kontakt med sin chef på Örlogsbasen och de tog gemensamt beslut om att lägga sig jämsides med ubåten. Klockan 11:00 klättrar Andersson över till ubåten och presenteras för ubåtens befäl Anatolij Gusjtjin. Under samtalet som följde framkommer det att orsaken till navigeringsfelet enligt Gusjtjin var fel på gyrokompassen, radiopejlen och navigatorprogrammet.

 

Det är nu krigsmakten drar på för fullt och under eftermiddagen mobiliserar militären i Gåsefjärden och slår en järnring runt ubåten. Kustartilleri bemannas med personal och kust- och fallskärmsjägare placeras ut på intilliggande öar. Även Marina fartyg från Örlogsbasen placerades strategiskt ut i skärgården för att möta eventuella fartyg från öst. Helikopter 4 (Hkp 4) sökte efter fler ubåtar i området, medan ubåten Neptun patrullerade och fick agera mot en bogserbåt som far mot ubåten. Genom skicklighet och detaljerade sjökort kunde Neptun genskjuta båten och tvinga den vidare mot Ronneby. Även JA 37 Viggen visade musklerna genom att lågflyga över ubåten med jämna mellanrum.

 

Den 2 november 1981 blir vädret allt sämre och i Gåsefjärden når vindarna orkanstyrka i byarna vilket får ubåtens besättning att skjuta upp nödraketer för att signalera nöd. Samtidigt kommer en rapport från radarbevakningen som berättar att Sovjetiska jagare har lättat ankare och är på väg in mot Gåsefjärden. I detta läge ringer överbefälhavare Lennart Ljung till statsminister Thorbjörn Fälldin och frågar om det finns några ändringar i instruktionen han tidigare fått och det är då Fälldin ger Ljung den nu klassiska ordern –Håll gränsen!

 

Det kalla kriget visade sig återigen vara isande kallt, men trots detta förblev HC Trasten tom på personal under de dramatiska dagarna i Karlskronas skärgård. Detta kan tyckas märkligt med tanke på att HC Spättan i det närliggande civilförsvarsområdet bemannades under denna incident.

 

2. HC Trasten

Den 150 meter långa stötvågstunneln är det första en besökare möter innanför gallergrinden i det massiva inslaget. Tunneln är byggd för att skydda anläggningen från en tryckvåg om exempelvis Karlskrona stad utsattes för en kärnvapenattack. Genom att låta tryckvågen passera förbi de 2 ton tunga stötvågsportarna och leda den vidare genom ett schakt skulle anläggningen förbli intakt. Ett enkelt men effektivt sätt att stå emot en kärnvapenattack. Anläggningen är byggd för att klara en 500 kg artilleri- eller flygbomb, men även kemiska stridsmedel och radioaktivitet har den kapacitet att klara av.

 

Nödutgångar finns runtom i anläggningen, och via luckor i rummen nås utrymmet mellan berget och “betonghuset”. Via gångar kunde personalen nå den 28 meter höga spiraltrappan och slutligen ett sista hinder i form av mindre stötvågsdörrar innan de kunde komma ut i det fria.

 

Anläggningen som är 800 kvadratmeter stor med ytan är fördelad över två plan var på sin tid toppmodern och än idag är den fortfarande i väldigt bra skick (något av det bästa vi sett). Ett kök med tillhörande matsal där cirka 50 personer i taget kan inta en måltid efter sina skift (2-3 skift är det vanligaste), en verkstad där mindre reparationer kunde genomföras, sovsalar som var separerade för manlig och kvinnlig personal, en telefonväxel och ett sambandsrum finns också att tillgå.

 

Med sin egenborrade brunn för färskvatten och reservkraftanläggning i form av en dieselmotor kunde verksamheten i anläggningen helt oberoende av situationen utanför fortsätta även om elektriciteten till anläggningen skulle bli utslagen eller vattnet förorenat.

 

I anläggningen skulle kommunledningen inrymmas tillsammans med flera andra myndigheter som exempelvis polisen, räddningstjänsten, SJ och även ett militärt befäl fanns med i anläggningen som skulle sköta sambandet mellan militär och civilförsvar. Varje myndighet hade egna arbetsrum där de kunde sköta sina sysslor och i det stora orderrummet kunde alla myndigheter sammanstråla för rapportering och få information om läget utanför. Instängda i en månad kunde cirka 125 personer arbeta i anläggningen medan i värsta fall ett krig rasade utanför berget.

1964 stod anläggningen klar för att användning och sedan dess är det inte mycket som renoverats. Det skriker 60-tal kring möbler, tapeter och lampor. I slutet av 80-talet genomfördes den sista stora civilförsvarsövningen i berget.

5 comments

  • Lars Sundin 11 augusti, 2017   Reply →

    Torhamnskär? – Torumskär?!

  • Björn abramsson 13 augusti, 2017   Reply →

    Den inledande berättelsen om U 137 stämmer inte.att fiskarna svensson och sturkman var först på plats stämmet.därefter kom en mindre militärbåt till platsen och lade sig mitt i sundet.efter detta skulle polisen inleda ärendet.undertecknad björn abramsson,ledig polis fick telsamtal från polishuset om jag kunde bistå med båt,polisbåten vinterinlagd,ocj jag skulle köra ut enjourhavande åklagare till platsen.personen.kom till min bostad på Sturkö och vi körde till Gåsefjärden min öppna Chresent 500 med 20 h utbordare i ösregn.på plats körde jag framim båt med åklagaren och lade till vid u-båtens barnordssida rakt nedanför dess torn.fick hålla emot då det gick kraftig dyning.i u-båtstornet stod två uniformsklädda militärer, en med k-pist riktad mot oss.åklagaren sade några ord på engelska men männen svarade inte.åkl sade då till mig attköra till det svenska militärfartyget en bit bort.där klättrafe han uppför en lejdare och efter en stund kom han åter ner i min båt och sade att svenska UD hade övertagit ärendet.därefter körde vi åter till Sturkö.detta är den riktiga versionen av händelsens inledande förlopp.

    • Redaktionen 17 augusti, 2017   Reply →

      Hej Björn, väldigt intressant fakta du kommer med. Den fakta jag använt mig av i artikeln kommer främst från dokumentärer så som ”Ubåt 137 på grund”, P3 dokumentär med flera, där nämns inget av din berättelse, utan där visar de på att Karl Andersson med manskap var först på plats vid ubåten. Kan jag nå dig via mejl Björn? Skulle vara intressant att höra din berättelse och möjligen skriva om artikeln inom en snar framtid.

  • Björn abramsson 5 april, 2022   Reply →

    Du lan kontaktaig när som helst.björn abramsson

Leave a reply to Björn abramsson Cancel reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.