Nya Varvet

Örlogsvarvet i väst

Samtidigt som den militära verksamheten minskade på Nya Varvet i Göteborg år 1823 så upphörde även arméns flotta för att slås samman med örlogsflottan. Det fanns inte längre plats för en sjögående flotta i den nya försvarstanken som hade fötts. Försvaret skulle i vad som kallades för ”centralförsvarsprincipen” koncentreras till ett par befästningar, varav den mest kända var Karlsborg.

 

Nedgången för det Nya Varvet fortsatte stegvis och blev 1885 formellt en depå under Stockholms örlogsstation. Eftersom fartygen som byggdes var anpassade för ett defensivt uppträdande så var de knappt sjödugliga för att färdas över fjärdar eller ens uppträda fritt till havs. Det var en dyster tid för den svenska flottan. Den imponerande sjömakt som Gustav III och Henrik af Chapman hade byggt upp raserades bit, efter bit.

 

Dåvarande fångvårdsstyrelsen övertog Nya Varvet år 1870 och inrättade ett centralfängelse under förutsättning att försvaret skulle kunna återta området vid behov. Ett sådant behov uppkom drygt 30 år senare vid uppförandet av den nya befästningen på Västerberget, nämligen Oscar II:s fort. Det nya kustartilleriet bildades år 1902 och en del av Nya Varvet återtogs i bruk av marinen för att kunna ge logi åt kustartilleristerna. Älvsborgs fästning kom 1904 att bli det samlade namnet för alla de batterier som skyddade inloppet till Göteborg.

 

Hela Nya Varvet återtogs i sin helhet först år 1907 när fängelset flyttade till Härlanda. Fångcellerna omvandlades till logement, rastgårdarna revs och en modern matinrättning uppfördes samt en bad- och tvättinrättning som totalförstördes vid en explosion på 50-talet. Nya Varvet kunde enligt plan år 1910 ge plats åt 300 kustartillerister och ytterligare 330 man ur flottan.

 

Under denna tid så kommunicerade marinstaben vid Nya Varvet med marinledningen i Stockholm via kortvågssändaren benämnd ”Älfsborgs Gnistsignalstation” vid Västerberget någon kilometer närmare havet. År 1910 flyttades kortvågssändaren till Gnistängen i Frölunda, benämndes ”Göteborg Radio” och hanterade även civil trafik från och med år 1916.

 

Den marina närvaron ökade och 1915 uppsattes Älvsborgs kustartillerikår (KA 3). Göteborgs örlogsdepå bildades 1 oktober 1917 och det anlades också en flygstation i hamnens östra del. Nya Varvet hyste nu rum åt samtlig personal och verksamheten fortgick under mellankrigstiden och ökade under andra världskriget.

 

Marinen bygger år 1939 en egen kortvågsstation benämnd ”Älvsborg Radio” på Billingen vid Nya Varvet och ett hus till staben för marindistrikt väst (MDV) uppfördes på området under 1942. Redan då är man väl medveten om bombflygets inverkan och spränger även ett bergrum för staben i billingens östra del. Även kortvågsstationen fick nu ett eget bergrum på ön Hängesten i södra skärgården.

 

Göteborgs örlogsdepå blev en självständig station med eget varv den 1 oktober 1943. Kustartilleriet flyttade till Käringberget och varvet rustades upp med modern utrustning. Här fanns nu skeppstekniska verkstäder, maskinverkstäder och verkstäder för pjäs-, min- och snickeriarbeten uppfördes på området tillsammans med en kanslibyggnad. Flera fartyg såsom ett pansarskepp, jägare, motortorpedbåtar minsvepare och ubåtar hörde till örlogsdepån. I hamnen fanns ett 40-tal båtar när verksamheten var som störst.

 

Den marina verksamheten var fortfarande intensiv i början av 1950-talet och vid denna tid fanns drygt ett 1000-tal tillfälligt eller fast anställda inom marindistriktet. På Nya Varvet utökades billingens bergsutrymmen i västlig riktning med utrymmen för förråd, verkstäder och ett stabs- och ledningsutrymme på två våningar avsett som krigsstabsplats för marindistriktsstaben. Bergrummet var avsett för att ge visst skydd mot vapenverkan.

 

Under 1960-talet minskade verksamheten och staben för marindistrikt väst flyttar ut då bergtäckningen inte längre ansågs vara tillräcklig, anläggningen var inte kärnvapensäker och läget var alltför stadsnära. Staben flyttar till ett bergrum i Munkedal (benämnt Greger) och 145 basbataljonsstaben fick överta platsen på Nya Varvet som nu stod till förfogande.

 

Örlogsvarvet avvecklades slutligen år 1966 men marinbasen var dock verksam fram till 28 januari 1986 då området såldes till Artur Källfelt Byggnads AB och Nimre AB till en summa av 10,3 miljoner kronor. Sedan dess har huvudsakligen civil verksamhet bedrivits på området.

 

Idag är de äldre delarna av berganläggningen starkt mögelpåverkade och skulle kräva väldigt specifika hyresgäster eftersom de flesta utrymmen saknar lättåtkomliga inslag. Tyvärr har några sådana hyresgäster inte funnits så kontentan har blivit att låta ventilationen gå på sparlåga, en lösning som försämrat klimatet i anläggningen avsevärt.

 

De senare och modernare delarna av anläggningen är fortfarande i bra skick och används delvis till viss verksamhet. Även takhöjden är betydligt högre och i det gamla stabs- och ledningsutrymmet syns fortfarande spår från den tidigare verksamheten.

 

Det har länge varit tyst om det massiva och mytomspunna bergrummet på Nya Varvet och många har vi varit som velat besöka anläggningen. Många har vi också varit som försökt men fått kalla handen. Från och med 2014 så anordnar organisationen Fortifikation-Väst (http://www.fortifikationvast.se/) visningar i anläggningen och de är de första och än idag de enda som med Källfelts godkännande anordnar visningar i berganläggningen.

 


Denna artikeln skrevs av Richard Dahlgren.

One comment

  • Kaj Holst 9 december, 2015   Reply →

    Superintressant för oss som är för unga (f.1942) för att ha varit verksamma under dessa anläggningars storhetstid. I HV sedan 1993 i Kalmar län finns inget att jämföra med Västkusten. Om man inte tänker på ”Länsbunkern” på kyrkogården i Kalmar! Dess nedre del ligger under grundvattensnivå och är idag vattenfylld.Tackar på förhand för mer intressant material!

Leave a comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.