Hc Uttern
Civilförsvarets ledningscentral, samgrupperad
Det är den 12:e september år 1955 och AB Bergendahl & Höckert erbjuder sig i ett brev till Göteborg Stads Fastighetsnämnd att utföra inbyggnadsarbeten för ett bergskyddsrum. På hemligstämplade papper står alla detaljer svart på vitt om berganläggningen som skulle bli tilldelat namnet ”Uttern” och bli en huvudcentral (HC) i Göteborg.
Uttern kom att bli den första huvudcentralen i Göteborg av den nya typen av civilförsvarets ledningscentraler. Anläggningen som var Utterns företrädare hette Solrosen och var en luftskyddscentral, men den skulle nu bli ersatt. Det skulle kosta 1.278.000 kronor (17.149.327 kronor enligt pengavärdet januari 2014) att uppföra den nya anläggningen, med en beräknad leveranstid på 16 månader. År 1956 signerades de sista pappren av Kungliga Civilförsvarsstyrelsen och bergsanläggningen stod klar i juni samma år.
I det dolda bergrummet någonstans i Västra Götalands skogar huserade inte bara civilförsvaret, utan också militär verksamhet i form av en luftförsvarsgruppcentral (LGC), vid namn Spoven, som hade till uppgift att sammanställa data från luftbevakningsstationer (LS) och vidarebefordra denna till en luftförsvarscentral (LFC). I detta fall så var det LFC Svalan i Mölndal som tog emot sammanställd data från LGC Spoven.
Bergsanläggningen består av totalt fem våningar, varav den nedersta utgör en kulvert och den översta ett sändarannex för masten på hjässan, genom vilken Uttern kommunicerade med omvärlden. Från sändarannexet högst upp i anläggningen skulle utrymmande via nödutgången passera små luckor genom flertalet slussar för att slutligen nå trappan som leder upp till inslaget på hjässan.
Det stora schaktet på hjässan är en igengjuten från- och tilluftsort som på senare tid ersatts av en betydligt nyare frånluftsort. Kanske var det en dålig idé att placera till- och frånluft vägg i vägg? På hjässan finns också ett mindre schakt med en liten lucka på ena sidan, detta är avgasschaktet för den dubbla reservkraften nere i bergrummet.
Berganläggningens tak är format som en stor båge vars topp är strax ovanför orderrummet. Orderrummet finns på den näst översta våningen i berganläggningen och det enda som ligger ovanför är sändarannexet i ett mindre och separat skepp. När det väl gällde så skulle orderrummet vara fyllt med flyttbara väggar och teknisk utrustning. Det var härifrån som ordergivningen skulle ske. Plattorna i golvet kan lyftas upp och i förberedda rännor kunde kablar enkelt dras ut.
Entrén mynnar ut på den tredje våningen i bergsanläggningen, våningen under ordersalen. Vid entrén finns det en rad med olika slussar, stötvågsventiler och även duschar för inpasserande att tvätta av sig eventuellt NBC-stridsmedel.
Det är också på denna våning som ventilationsanläggningen och reservkraften finns belägen i berganläggningen. Här finns en dubbel uppsättning av kraftaggregat (KRAGG), om den ena skulle gå sönder eller inte startar så finns ytterligare en i reserv. På andra sidan rummet, till höger om kraftaggregaten, finns en stor tank med drivmedel och syftet var att kunna hålla igång kraftaggregaten i så länge som tre veckor om det ordinarie elnätet skulle slås ut. Temperaturen i anläggningen hålls hela tiden på en jämn nivå och luften byts regelbundet ut.
På andra våningen i anläggningen (räknat med kulvert) finns matsal och förläggningar för de som skulle spendera sina dagar i berget. Det var också här nere som bland annat SJ och Televerket hade sina utrymmen. I en EMP-hydda skulle halva sambandsutrustningen placeras så den inte skulle slås ut vid eventuell kärnvapenattack.
Denna artikeln skrevs av Richard Dahlgren.