HC Ernst

Civilförsvarets ledningscentral

I en rullstensås, omgiven av vacker bokskog ligger anläggningen som haft flera viktiga funktioner genom åren. Inslaget i grå betong ligger väl dold sommartid bland grönskande buskar och träd. Två ståldörrar döljer nedgången till anläggningen och till höger om dessa dörrar finns ett litet rum med skottglugg som kunde bemannas av vakten vid behov, här skulle terrängen utanför observeras och fiender på väg mot anläggningen skulle mötas med dödligt våld.

 

Huvudcentralen Ernst är en ledningsplats för civilförsvaret, byggd för att skydda den civila ledningen i staden. Kommunpersonal, brandkår, polis och räddningstjänst skulle flytta ner sin verksamhet i anläggningen för kunna styra samhället under brinnande krig eller vid annan krissituation. Enligt lag skulle alla städer och mindre tätorter runtom i Sverige upprätta en skyddad ledningsplats, vilket medförde att väldigt många anläggningar börjades bygga under 1950-talet ända fram till 1980-talet.

 

Anläggningen är 700 kvadratmeter stor och fördelad på två plan, här fanns allt som behövdes för att leva instängt och under en längre tid isolerat från omvärlden. I anläggningen fanns en ordersal där samverkan mellan olika myndigheter skedde, logement uppdelade för män och kvinnor, reservkraft, kök med tillhörande matsal där personalen skulle utspisas, samt toaletter och duschar med färskvatten från anläggningens egen brunn.

 

1995 ansågs anläggningen inte fylla någon funktion för civilförsvaret då det kalla kriget var över och en avveckling sattes ingång. Men anläggningen revs aldrig ut och plomberades av någon anledning, under mitten av 90-talet flyttades den civila delen till en nybyggd RC-anläggning vid brandstationen i staden.

 

Luftförsvarsgruppcentralen (LGC) var en av två viktiga funktioner som också huserat i anläggningen. Det finns fortfarande kvar spår från LGC i anläggningen, podiet där personalen överblickade kartbordet nedanför står kvar. Lottorna skötte ”spelet” på kartbordet, dvs. presenterade information som rapporterades till LGC från kringliggande LS-torn som fanns runtomkring staden. Det planerades att byggas 130 fasta och tre rörliga LGC med förbindelse till ca 1480 stycken LS-torn, men det visade sig snart att LGC-områdena kunde göras större och av de 130 anläggningarna så kom totalt 64 LGC att byggas inom STRIL 50, varav LGC Karpen blev placerad i anläggningen.

 

Försvarsområdesgruppstaben (fogruppstaben) är den andra funktionen, försvarsområdet var nivån strax under militärområde). Inom varje försvarsområde ingick ett antal försvarsområdesgrupper (Fogrupp), vilka var en sammansatt stridsgrupp som i styrka var under en brigad, grupp bestående av mellan en och fyra stridande bataljoner).

 

Fo31/I16 Halmstads försvarsområde 1942 – 1958 innan det uppgick i Hallands försvarsområde fram till försvarsområden avvecklades i samband med försvarsbeslutet 2000. Hallands regemente Fo31/I16 tillhörde Milo V 1942 – 1993 innan de övergick till Milo S 1993 – 2000.

 


Denna artikel skrevs av Peter Larsson.

6 comments

  • Peter 26 november, 2016   Reply →

    Finns det nån möjlighet att få anläggningen visad för sig?

    • Richard Dahlgren 27 november, 2016   Reply →

      Vi kommer eventuellt att anordna en ny visning av anläggningen för våra medlemmar i organisationen, men vi har inte lagt upp några planer för detta ännu.

  • Peter 20 mars, 2017   Reply →

    Jag vill fortfarande komma och titta??

  • Lukas 11 januari, 2018   Reply →

    Finns det nåra planer för en visning 2018???

Leave a reply to Richard Dahlgren Cancel reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.