Avvecklade anläggningar

Vad är det som gäller?

Sverige var en gång i tiden ett av världens mest militariserade länder och det var under den tiden som det byggdes mängder av fortifikatoriska anläggningar djupt nere i de svenska urbergen. Tiden gick och lägesbilden förändrades, och det som en gång var toppmoderna och i många fall mycket hemliga anläggningar sanerades, stängdes igen och glömdes bort bakom en vall av både jord och sten.

Ibland kan det vara svårt att urskilja en plomberad anläggning när den varit motfylld under ett antal år och naturen börjat återta vad som en gång var sitt, och det kan tyckas vara märkligt att vi ägnar en artikel åt dessa anläggningar. När det gäller aktiva anläggningar så finns det en uppsjö med lagar och regler för vad man får och inte får göra, något som vi förklarat i andra artiklar efter samråd med Försvarsmakten. Däremot kan det anses ganska tvetydigt när det gäller plomberade anläggningar som ska ha ”återgått till naturen”, vad är det som gäller egentligen? Vi har varit i kontakt med både Fortifikationsverket och oberoende jurister för att bringa klarhet i denna frågan.

När en anläggning inte längre fyller någon funktion i dagens organisation och medför onödiga kostnader för drift och underhåll så är det dags för avyttring. Detta kan göras på tre olika sätt: uthyrning, försäljning eller rivning (plombering) och det sistnämnda är vad denna artikeln kommer att fokusera på. Eftersom material, installationer och utrustning i anläggningarna varierar starkt så inleds rivningsprocessen med en noggrann översyn. Allt material i anläggningen ska inventeras och förorenade områden såväl som hälso- och miljöfarliga ämnen ska identifieras och tas om hand. Ska pumpanordningen tas ur bruk så ska det utredas om grundvattenförändringen kan medföra fara för allmänna eller enskilda intressen och en utredning ska föras huruvida särskilda naturvärden, biologisk mångfald och kulturmiljö påverkas i närområdet.

Efter godkänt startbesked så inleds rivningsarbetet och det ska noga kontrolleras att det finns erforderliga tillstånd för exempelvis transport och mellanlagring av farligt avfall. Försiktighets- och andra miljöåtgärder ska noga följas upp och utföras enligt tidigare bestämmelser. Efter färdigställd rivning ska omgivningen återställas och försegling (oftast igengjutning) sker av samtliga förekommande öppningar.

Syftet med denna avvecklingsprocess är att så gott som möjligt återställa omgivningen till ursprungligt skick och därmed låta omgivningen med anläggningen återgå till naturen. Detta kan ge upphov till en del missförstånd men anläggningen finns fortfarande kvar och den är inte övergiven i juridisk mening, även om anläggningen är helt utrensad och förfaller. Vi ställde frågan till en oberoende jurist och fick följande svar:

”Att en plats verkar vara övergiven och att det inte finns några hinder mot att beträda den behöver inte innebära att det är lagligt att gå dit. Platsen kan vara ägd av någon, och det kan krävas tillstånd att gå dit”

Vi frågar Per Alexis som är chef för försäljningsenheten på Fortifikationsverket och han påpekar att det inte finns någon skillnad vad gäller intrång i byggnad ovan eller under mark. Det är att betrakta som olaga intrång att ta sig in i en plomberad anläggning på annans mark och om det kommer till fastighetsägarens kännedom om vem som brutit sig in i en anläggning så kan fastighetsägaren kräva ersättning för återställande av anläggningen, en summa som Per menar kan bli mycket dyr.

En del anläggningar har en egen 3D-fastighet som innebär att anläggningen fortfarande kvarstår i Fortifikationsverkets ägo efter plombering, även om marken där anläggningen finns säljs vidare. De flesta fastigheter är en yta på marken, men en fastighet kan också vara ovan jord (t.ex. lägenhet) eller under jord (t.ex. en berganläggning) och dessa kan alltså utgöra tredimensionella fastigheter.

Det är fastighetsägaren som bär ansvaret för att ingen skadar sig på fastigheten och Per förklarar att det är därför som det ligger i Fortifikationsverkets intresse att se till att plomberade anläggningar förblir förslutna, för att förhindra skador för tredje man. Fortifikationsverket gör regelbundna kontroller av plomberingar och tar ofta del av tips från allmänheten för att säkerställa att deras plomberingar inte bryts. Därmed är det också av intresse att få tag på de som bryter sig in i förslutna anläggningar.

”De som bryter sig in och sen lämnar anläggningen öppen tänker sig inte för. De kanske är erfarna och kunniga men efter dem kan det gå in små barn som skadas eller värre. De borde tänka på att de får ett stort moraliskt ansvar om inte annat”

– Per Alexis, Chef för försäljningsenheten på Fortifikationsverket.

Utöver skador för tredje man så kan intrång i förslutna bergrum innebära ett brott mot rikets säkerhet om det visar sig att anläggningen har kvarstående sekretess. Per förklarar att en plombering också kan ha tillkommit under den tid som Försvarsmakten fortfarande nyttjat delar av en anläggning för att undvika skador för tredje man på grund av anläggningens skick. En anläggning som stått plomberad under lång tid har exempelvis inte blivit bergskrotad och risken att få större bergblock över sig inne i anläggningen är därför mycket hög.

Att öppna ett plomberat bergrum på annans fastighet betraktas som skadegörelse men skulle fastighetsägaren själv öppna bergrummet så krävs bygglov för en sådan handling. Om anläggningen ska få en ny användning och inte längre användas för försvarsändamål så kan bygglov krävas för detta förklarar Per. Han påpekar också att det kan ställas krav på återställande om en öppning sker utan godkännande, om sådant krävs.

Vår bedömning

Vi anser i Fortifikation-Väst att det är en självklarhet för samtliga medlemmar i organisationen att respektera andras fastigheter genom att enbart beträda en fastighet med erforderliga tillstånd. Skadegörelse på annans fastighet är helt oacceptabelt och en medlem som begår en sådana handlingar stängs av med omedelbar verkan när det kommit till vår kännedom.

Vi kan tyvärr inte undkomma att vi måste göra en bedömning av det enskilda fallet när det kommer till att enbart beträda en fastighet olovligen. Gamla försvarsvärn som stått öppna sedan många år tillbaka bör rimligtvis inte bedömas i likhet med att beträda större berganläggningar som stått plomberade. En generell regel bör vara att alltid begära erforderliga tillstånd om en fastighet med dess omgivning används eller om fastighetsinnehavaren vidtagit åtgärder för att stänga ute obehöriga, genom exempelvis plombering eller uppmontering av grindar. Även om grindarna senare visar sig vara olovligt uppbrutna så anser vi att fastighetsinnehavaren vidtagit åtgärder för att stänga ute obehöriga och fastigheten bör inte beträdas.

Denna artikel skrevs av Richard Dahlgren.